1.1 Ekonomi som ämne
Du får en grundläggande bild av ekonomi som sätt att tänka, val under knapphet, alternativkostnad och incitament. Centrala aktörer, hushåll, företag, offentlig sektor och utland, sätts in i en överskådlig helhetsbild.

1.2 Orientering, modeller, källor, studier och yrkesvägar
Du lär dig vad modeller och data betyder i ekonomi, hur du läser enkel statistik och bedömer källor och evidens. Vanliga studie- och yrkesvägar för en redovisningsekonom presenteras.

1.3 Affärsmöjlighet och kundproblem
Kundernas situation och beteenden används som utgångspunkt för att hitta konkreta affärsmöjligheter. Du tränar på att formulera skarpa kundproblem som går att använda i analys och utveckling.

1.4 Värdeerbjudande och lösningslogik
Värdeerbjudandet bryts ned i kundnytta, leveranssätt och skillnad mot alternativ. Du ser hur en lösning behöver hänga ihop för att uppfattas som tydlig och genomtänkt.

1.5 Affärsmodellens komponenter och intäktsmodeller
Intäkter, kostnader, resurser, samarbeten och kanaler sätts ihop till en hel affärsmodell. Du ser hur olika intäktsmodeller påverkar lönsamhet och handlingsutrymme.

1.6 Validering, experiment och pilot
Du lär dig testa idéer stegvis genom experiment, prototyper och piloter. Fokus ligger på vilka antaganden som ska testas, vilka data som behövs och hur resultaten används.

1.7 Realiseringsplan och uppföljning
Arbetet går från test till genomförandeplan med lansering, resurser och tidplan. Ekonomisk uppföljning kopplas till tydliga beslutspunkter för att fortsätta, pausa eller avsluta en satsning.

2.1 Redovisningens grunder
Vad redovisning är, vilka rapporter som används och hur de hänger ihop genom redovisningsekvationen. Tillgång, skuld, eget kapital, intäkt och kostnad kopplas till dubbel bokföring och T-konton.

2.2 Baskontoplan och flöde
Hur baskontoplanen är uppbyggd, hur kontonummer och kontosträng används och hur poster placeras för att rapporter ska bli begripliga. Du följer kedjan från affärshändelse till verifikation, journal, huvudbok och rapport.

2.3 Löpande bokföring
Den praktiska hanteringen av löpande bokföring med kund- och leverantörsreskontra, löner, avstämningar samt inköps- och försäljningsflöden. Fokus på god redovisningssed och spårbarhet mellan system och huvudbok.

2.4 Moms i den löpande bokföringen
Grunderna i moms och hur utgående och ingående moms bokförs vid försäljning och inköp. Du får en enkel bild av momsregler för svenska transaktioner, EU-handel och handel utanför EU samt typiska fel.

3.1 Introduktion till bokslut
Årsredovisningen som rapportpaket med resultat, balans och noter. Syfte, användare, lagar, god redovisningssed och centrala myndigheter runt företaget.

3.2 Regelverk K1, K2 och K3
Hur K1, K2 och K3 hänger ihop med årsredovisningslagen och Bokföringsnämnden. Skillnader i innehåll, principer och uppställningsformer samt hur regelverksval påverkar nyckeltal och noter.

3.3 Regelverk och policy, K3 som huvudspår, K2 och IFRS
Hur K3 faktiskt tillämpas i årsredovisningar. Koppling till intäkter, leasing, immateriella tillgångar, nedskrivningar och finansiella instrument, i relation till K2:s förenklingar och centrala IFRS-standarder.

3.4 Avstämningar inför bokslut
Hur du bygger en strukturerad avstämningsplan. Likvida medel, intäkter, kundfordringar och leverantörsflöden stäms av mot externa underlag, reskontror och efterföljande period för att säkra cut-off och spårbarhet.

3.5 Värderingar i bokslut
Lager, pågående arbeten, materiella och immateriella tillgångar samt finansiella instrument. Du går igenom nedskrivningar, leasing och riskupplysningar utifrån K3:s krav.

3.6 Bokslutsdispositioner
Periodiseringsfonder, överavskrivningar och koncernbidrag som länken mellan redovisat och skattemässigt resultat. Påverkan på eget kapital, uppskjuten skatt och upplysningskrav förklaras.

3.7 Skatt i bokslutet
Stegen från resultat före skatt till aktuell och uppskjuten skatt. Temporära skillnader, underskottsavdrag, ränteavdragsbegränsning och osäkra skattepositioner kopplas till deklaration och balansposter.

3.8 Upprättande och inlämning av årsredovisning
Hur årsredovisning och företagsdeklaration planeras, produceras och lämnas in digitalt. Struktur för förvaltningsberättelse, noter, kassaflödesanalys och förändring i eget kapital samt kontrollmoment och arkivering.

4.1 Momsdeklaration och avancerad moms
Hur momsflöden speglas i huvudbok, momsdeklaration och periodisk sammanställning. Blandad verksamhet, investeringsvaror, omvänd skattskyldighet, EU- och tredjelandshandel, e-handel och plattformar med fokus på praktiska konsekvenser och rättelser.

4.2 Kassaflödesanalys
Krav på kassaflödesanalys enligt K3 och IFRS och var underlagen hämtas. Indirekt och direkt metod, rörelsekapital, klassificering av betalningsströmmar samt hantering av förvärv och avyttringar.

4.3 Koncernredovisning, från noll till grund
När koncernredovisning krävs och hur kontrollbegreppet tolkas. Förvärvsmetoden, goodwill, NCI, konsolideringsprocess och eliminering av interna poster fram till grundläggande koncernrapport.

4.4 Koncernredovisning, fördjupning och uppskjuten skatt
Successiva förvärv, partiella avyttringar, intresseföretag, joint ventures och utländska dotterbolag. Goodwill efter förvärv, internvinster i tjänster, uppskjuten skatt i justeringar och kopplingen till koncernens eget kapital.

5.1 Ekonomistyrningens grunder
Vad ekonomistyrning är och hur den hänger ihop med strategi och operativt arbete. Roller för chefer, linjeorganisation, controllers och redovisningsekonomer.

5.2 Kostnadslogik, spårbarhet och prestationsmätning
Hur kostnader beter sig och kopplas till produkter, tjänster, projekt och andra objekt. Direkta och indirekta kostnader samt finansiella och operativa nyckeltal, inklusive balanserat styrkort.

5.3 Kalkylering för grundnivå
Självkostnadskalkyl, påläggssatser, order- och processkalkyler samt bidragskalkylering. Hur kalkyler byggs upp, vilka antaganden som görs och hur kapacitetsbegränsningar påverkar beslut.

5.4 Planering och samlad styrlogik
Budgetens roll som plan, mandat och styrmedel. Top-down och bottom-up jämförs, med koppling till kapacitet, nyckeltal, rimlighetstester och dokumentation av antaganden.

5.5 Beslutslogik och verktyg i vardagen
Strukturerad ram för beslut kring pris, volym, mix, kapacitet och sortiment. Nyckeltal, avvikelseanalys och beslutsinriktade rapporter kopplas till konkreta åtgärder och lärande.

6.1 ABC och tidsdriven ABC
Aktivitetsbaserad kalkylering och tidsdriven ABC. Kostnader kopplas till aktiviteter, tid och komplexitet för bättre analys av produkter, kunder och kanaler.

6.2 Prissättning och intäktsanalys
Sambandet mellan pris, volym, mix och kapacitet. Täckningsbidrag, PVM-analys, prisformat och paketering används för att bedöma lönsamhet och följa upp prisbeslut.

6.3 Kund, kanal och avtal
Fokus på lönsamhet per kund, kanal och avtal över tid. Kostnader, serviceinslag, betalvillkor och resursbelastning kopplas till prioriteringsregler och avtalshantering.

7.1 Finansiell logik och tidsvärde
Finansiering som studium av betalningsströmmar över tid. Pengars tidsvärde, olika räntedefinitioner och periodisering som grund för finansiella beslut.

7.2 Finansmatematik
Beräkning av nuvärde, slutvärde, ränta-på-ränta och annuiteter. Amorteringsplaner, lånekonstruktioner, inflation och real ränta kopplas till praktiska beslut.

7.3 Investeringskalkyler
Hur investeringar översätts till kassaflöden. Nuvärdemetod, internränta och payback-varianter används för att bedöma lönsamhet och jämföra projekt.

7.4 Avkastning och risk, grund
Avkastning per period, genomsnittlig avkastning och spridning som riskmått. Riskfri ränta och riskpremie som byggstenar för relationen mellan risk och förväntad avkastning.

7.5 Finansiella tillgångar och koppling till kalkylränta
Genomgång av centrala finansiella marknader och tillgångsslag, framför allt räntor och aktier. Kassaflöden och avkastning kopplas till hur marknadsräntor används som kalkylräntor.

8.1 Organisation i företagsekonomisk kontext
Företaget som organiserad verksamhet med mål, strategi och strukturer. Omvärld, krav och intressenter skapar ramarna som redovisningsekonomen verkar inom.

8.2 Klassiska utgångspunkter för organisering
Klassiska teorier från Taylor, Fayol, Weber och Human Relations-skolan. Skillnader mellan effektivitet, regler, administration och sociala faktorer som historisk bakgrund.

8.3 Struktur och samordning i praktiken
Hur arbetsdelning, ansvar och formella strukturer byggs upp. Organisationsformer, samordningsmekanismer, roller, befogenheter och enkel verksamhetsstyrning i vardagen.

8.4 Människan och arbetsgruppen
Individens motivation, arbetsinnehåll och upplevelse av arbetet. Grupprocesser, konflikter, kommunikation och grundläggande ledarskapsformer på en ekonomiavdelning.

8.5 Kultur, förändring och ansvar i organisationer
Organisationskultur, förändringsarbete och ansvar för arbetsmiljö, delaktighet och kompetens. Etik och hållbarhet kopplas till hur verksamheter organiseras och utvecklas över tid.